För barnFör ledareOm ossKontaktPressStartsidan
 
 
 

Barnen tar plats i beroendevården

Vi har en skyldighet att se till barnens rätt till information, råd och stöd om en förälder har en beroendesjukdom. Det betonar Sölvie Eriksson som samordnar det 30-tal barnombud som numera finns inom Beroendecentrum Stockholm, som en del i att stärka barnperspektivet.

Hur upplever barn att en vuxen i familjen har ett alkoholberoende? Hur tänker den vuxne själv om missbrukets påverkan på föräldraskapet? Vilka blir konsekvenserna för barnet när en mamma åker iväg på behandling? Vilka frågor har barnet om alkohol?

Att få kunskap om detta kan vara en del i att ha ett barn- och föräldraperspektiv i beroendevården. Ett perspektiv som långt ifrån alltid är en självklarhet. Det insåg Beroende-centrum Stockholm när de kartlade sin verksamhet (se faktaruta på nästa sida). Numera ser det annorlunda ut.
   – Idag hör jag från barnombuden att det är självklart att prata om föräldraskapet som en del i behandlingen. Föräldrarna är glada över att bli sedda just som föräldrar och inte främst som missbrukare, berättar Sölvie Eriksson, leg. psykoterapeut och barnsamordnare inom Beroendecentrum.

En av hennes uppgifter är att handleda barnombuden som idag finns på de flesta mottagningarna i Beroendecentrum Stockholms stora organisation. Barnombuden är ”barnens ambassadörer”, vilket bland annat innebär att se till att det vid varje nyanmälan till beroendevården ställs en fråga om det finns barn som anhöriga. Både rutinerna och inställningen har förändrats, säger Sölvie Eriksson.
   – Tidigare kunde de som jobbar med behandling slå ifrån sig och mena att ”Jag jobbar med vuxna, jag kan ingenting om barn”. Idag finns en medvetenhet i personalen om hur viktigt föräldraskapet är och om barns rätt som anhöriga.


Alla ska tillfrågas

Sölvie Eriksson berättar att det i journalsystem numera tydligt framgår hur dokumentationen kring patienternas barn ska se ut. Alla patienter ska tillfrågas om de har barn, barnens födelseår och var barnen bor. Man dokumenterar även de insatser som görs för att barnen ska få information och stöd, samt för att stärka föräldraskapet.

Tanken är att det på sikt ska finnas en trappstegsmodell med olika utbildningar som ger barnombuden, och övrig personal, kunskap för att stärka barn- och föräldrastödet. Grunden i utbildningen är den så kallade nationella fördjupningskursen ”Att stärka barn- och föräldraperspektivet vid missbruk och beroende”. Därefter erbjuds utbildning i metoden ”Föra barnen på tal” som är ett verktyg för att stödja föräldraskap inom vård/behandling för vuxna. Våren 2017 startar den första utbildningen i BRA-samtal (Barns Rätt som Anhöriga), en metod för att göra barnens egna röster hörda.
   – Barn kan ha frågor om något helt annat än det vi vuxna tänker oss, menar Sölvie Eriksson.
   Hon betonar vikten av att vuxna förstår att det är konsekvenserna av den vuxnes missbruk/beroende som är avgörande för barnet – inte mängden alkohol som konsumeras.
   
– För att ge rätt stöd behöver vi få kunskap om hur det blir för just det här barnet när den vuxne, som barnet är beroende av, dricker eller tar andra droger.


Leksaker och kex

Barnperspektiv kan också betyda att man tänker på hur barn upplever att komma till en beroendemottagning tillsammans med sin förälder. Hur ser det ut i väntrummet? Känns det skrämmande eller välkomnande? Hur kan mot- tagningen och personalen förbereda sig på att det kommer barn?
   – Det kan handla om att det finns lite leksaker och böcker i väntrummet, kanske i en avskild hörna, säger Sölvie Eriksson.

Inne hos behandlaren kanske det finns papper och pennor att rita med, och saft och kex att bjuda på. Tanken är att barnet ska känna sig tryggt i situationen och tryggad i att föräldern får hjälp. Förhoppningsvis kan barnet få lite ro, så att det orkar gå i skolan, orkar leka och vara glad och slipper känna att det ensamt bär det tunga ansvaret för sin förälder.
   
Från journalrutiner och samtal med barn och föräldrar, till saft och kex – på så vis kan barnperspektivet genomsyra hela verksamheten.

Text: Helena Wannberg
Foto: pixhill.com

Beroendecentrum Stockholm

Beroendecentrum Stockholm är en del av den specialiserade psykiatrin i Stockholms län. Den huvudsakliga målgruppen är personer med beroende av alkohol, narkotika eller läkemedel. Totalt besöker drygt 20 000 patienter Beroendecentrum Stockholm varje år, varav ungefär en tredjedel är kvinnor.

Verksamheten har sex sektioner för behandling. Varje sektion består av ett flertal lokala eller specialiserade mottagningar. Totalt är cirka 700 personer anställda, varav cirka 600 personer med arbetsuppgifter som inkluderar behandling.

Kontakt:
www.beroendecentrum.se.

 

 



Kartläggning grund för nytt arbetssätt

• Beroendecentrum Stockholm påbörjade 2012 ett utvecklingsarbete av barn- och föräldrastödet. Utgångspunkten var den nya skrivningen i Hälso- och sjukvårdslagen från 2010, som stärkte barns rätt till information, råd och stöd.

• Flera kartläggningar samt djupintervjuer gjordes för att få kunskap om barnen och föräldrarna i verksamheten samt om personalens befintliga kunskaper och behov av stöd för att kunna uppfylla lagen.

• De olika kartläggningarna visade att minst 1 276 minderåriga barn har föräldrar som är aktuella på Beroendecentrum Stockholm en typisk vecka. Totalt identifierades 765 föräldrar med minderåriga barn. Detta var ett större antal föräldrar och barn än vad man tidigare haft kunskap om. Det visade sig finnas brister i att uppmärksamma barn och föräldrar. Kunskapen om vilka av patienterna som också är föräldrar var i många fall osäker.

• Resultatet av utvecklingsarbetet har bland annat lett till att man har utsett barnombud och fram till våren 2017 utbildat totalt drygt 50 anställda. De är barnens ambassadörer på respektive arbetsplats med ett uppdrag och mandat att företräda barnperspektivet. Barnombuden får handledning och utbildning.

• Målet är att barnperspektivet ska genomsyra verksamheterna inom Beroendecentrum Stockholm.

 

Källa: Beroendecentrum Stockholm Utveckling av barn- och föräldrastöd 2012–2013, Christina Scheffel-Birath.

 

 
 
   
  Junis är barnens organisation. Vi finns i hela landet och ger möjlighet till roliga och utvecklande fritidsaktiviteter där barnen själva får vara med och bestämma. Verksamheten sker i nykter miljö med engagerade och utbildade ledare.

Junis står på barnens sida. Vi arbetar för att skapa opinion och påverka beslutsfattare – både i Sverige och internationellt – för barns rätt att växa upp i en trygg och nykter miljö. All vår verksamhet vilar på grundsatserna demokrati, solidaritet och nykterhet.


Junis på Facebook  Junis på Twitter  Junis på Instagram 
  Om Junis
Att vara ledare
Junis rapport
Junis shop
Trycksaker
Lediga tjänster

Besöksadress:
Gammelgårdsvägen 38
Telefon: 08 – 672 60 70
Fax: 08 – 672 60 01
E-postadress: info@junis.org

Postadress:
IOGT-NTOs Juniorförbund
Box 12825
112 97 STOCKHOLM