För barnFör ledareOm ossKontaktPressStartsidan
 
 
 


När det som finns inuti barnets ”ballong” pyser ut, vet man aldrig var det landar. Då gäller det som vuxen att vara förberedd.


Skyddsängeln lättar på barnens ansvar

När Skyddsängeln Carro kommer till en skolklass pratar hon om sådant som är svårt och jobbigt. 
– Många barn bär väldigt mycket på sina axlar, säger Caroline Cederlund. Jag som Skyddsängeln lättar på barnets ansvar.

Det är februariruskigt utanför fönstren i matsalen på Hjortbergskolan i Ljungby. Här har skolans personal samlats för att ha arbetsplatsträff. Kaffet är uppdrucket sedan länge och det är dags för sista punkten för dagen: information om Skyddsängeln Carro som besöker skolorna i de tre kommunerna Ljungby, Markaryd och Älmhult. Inom kort ska hon besöka alla klasser på Hjortbergskolan och personalen får information om vad besöket innebär. Att många börjar känna sig lite sega så här mot slutet av dagen är nog en ganska korrekt gissning.
– Ni får gärna ställa er upp och sträcka lite på er, uppmanar Caroline Cederlund, alias Skyddsängeln, medan hon går runt och delar ut färgglada ballonger. Efter en stund påkallar hon uppmärksamheten med en busvissling.
– Nu ska du tänka på någon gång när du varit arg eller ledsen. Blås in den känslan i ballongen. Sedan håller du bara, utan att knyta, instruerar hon.

 

Experter på att dölja

Nästa steg är att sätta ballongen under rumpan, utan att den smäller.
– Börjar det kännas i benen? Kanske tänker du att de andra tittar på dig och undrar vad du håller på med?
Till slut får lärarna ta bort ballongen och först släppa ut lite, lite luft, så att det piper.
– Och så släpper du helt, och låter den flyga iväg! 
En massa ballonger far pruttande iväg och landar lite här och var. Vad var nu detta, och vad har ballonger under rumpan att göra med sådant som kan vara svårt och jobbigt för barn? Caroline Cederlund förklarar:
– Så här kan det vara för barnen i er skola som upplever våld eller missbruk. De sitter med de här ”ballongerna” i klassrummet och är livrädda för att de ska gå sönder och för att någon annan ska se. Barn är experter på att dölja. Ibland pyser det ut lite – då testar barnet och ser vad som händer. När de väl släpper ut det som finns inuti kan man aldrig riktigt veta var det hamnar; det går inte att veta vem barnet kommer att vända sig till. När ballongen släpps, då får vi vuxna vara beredda.

Känslan av att bära på svåra saker har åskådliggjorts med all tydlighet. Caroline Cederlund fortsätter att berätta om vad Skyddsängeln är medan hon byter om till en t-shirt med att stort rött hjärta, ett hjärta som är sprucket men lagat med plåster. ”Hjärtat går ju sönder ibland, då kan man laga det. Men riktigt helt blir det kanske inte under hela livet.” Hon tar även på sig sina änglavingar (för vad vore en skyddsängel utan vingar?) och ett par gigantiska glasögon. ”De symboliserar att jag ser dem. En del barn är väldigt osynliga. Någon som ser ut så här kan dessutom inte vara speciellt farlig”.

 

För barn som har det tufft

Det är andra omgången som Skyddsängeln Carro besöker de tre kommunernas skolor. Första gången som Skyddsängeln landade var 2007–2008 då Caroline Cederlund besökte årskurs 4–9. Caroline Cederlund hade sedan länge ett privat engagemang i Kvinnojouren och hade mycket tankar om hur man kan vända sig direkt till barn som har det tufft hemma. En möjlighet att göra något konkret uppstod i och med att det dök upp länsstyrelsepengar som Ljungby kommun valde att använda till skolbesök. Så småningom hakade även Älmhults och Markaryds kommuner på. Sedan 2015 är Skyddsängeln tillbaka och nu besöks allt från förskoleklass till gymnasium. Det blir sex till åtta klassbesök i veckan.

 – När jag skapade Skyddsängeln funderade jag över hur jag vill att barnen ska minnas mitt besök, säger Caroline Cederlund och berättar om sitt intresse för upplevelsepedagogik och hur saker kan förmedlas med mer än bara ord.
Så fick Skyddsängeln sitt lagade hjärta, stora glasögon och vingar som skyddar. Hon har även sin Hemliga låda.
 – Då blir barnen nyfikna!

 

Som en hård klump

Caroline Cederlund lägger lådan i knät, gläntar lite på locket och tar fram en hård, knölig, grå klump av stelnad lera. En klump som visar hur det kan kännas om man mår dåligt eller oroar sig. Caroline Cederlund placerar klumpen på olika ställen för att visa hur den kanske kan sitta i magen  – eller i halsen – eller i huvudet.
– ”Sådär ser inte min klump ut!”, kan något barn säga, berättar hon. Då frågar jag ”Hur ser din klump ut?”.
På så vis skapas en dialog under Skyddsängelns klassbesök. Någon sak tas upp ur lådan som visar hur det kan vara och barnen kan svara utifrån sina egna tankar och upplevelser. Mycket handlar om känslor, som bland annat symboliseras av ”känslomuggarna” – vanliga stapelbara plastmuggar med olika ”känslofigurer” påklistrade. Ibland kan det vara en känsla som syns utanpå men om man lyfter på muggen så finns det något annat under.

 

Ilska en naturlig känsla

Även lärarna i matsalen får prata om känslor.
– Upp med handen alla som har varit arga någon gång, uppmanar Caroline Cederlund och ber om exempel på hur de fått ur sig ilskan på ett bra sätt.
– Knåda en deg! Ta en skogspromenad!
Bra exempel tycker Caroline Cederlund och betonar att ilska ju är en naturlig känsla. Men du får inte skada någon när du är arg, och inte skada dig själv.

Här hamnar vi i själva kärnan i Skyddsängelns budskap – barns rättigheter. Rätt att bli lyssnad till, rätt att få information, rätt att bli skyddad från våld. Detta förmedlas även med hjälp av böcker och film, anpassat till om det är barn i förskoleklass eller gymnasieelever hon besöker. För förskoleklasser läser Skyddsängeln boken ”Liten” av Stina Wirsén, som har tagits fram tillsammans med Brottsoffermyndigheten. Liten bor med sina stora; Ena och Andra. Ibland blir dagarna hemma fyllda med bråk, så mycket bråk att ingen kan eller orkar se hur rädd och ledsen Liten blir. Någon bor granne och har tid, men det är inte lätt att berätta för Någon om rädslan och ledsamheten som finns till och med i armarna. Till slut får Fröken veta hur det är och kan hjälpa.

Så här är det för många barn, säger Caroline Cederlund till de lyssnande lärarna i skolmatsalen. Barn kan vara med om att en förälder är mycket och ofta ledsen. Det finns barn som får trösta vuxna. Det kan hända många saker på kvällar och nätter och barnet sover kanske inte så bra.
– Sedan ska de gå till skolan dagen efter och låtsas som ingenting…

 

Frågor om alkohol

Alkohol är ett ämne som alltid tas upp under Skyddsängelns drygt timslånga besök i klassen. Ikväll kastar Caroline Cederlund ut frågan till lärarna:
– Hur blir vi vuxna när vi dricker?
– Högljudda, svarar någon av lärarna.

Caroline Cederlund berättar att det märks att barnen vill prata om alkohol, de har mycket frågor och funderingar. Barnen kan uppleva att fulla vuxna blir fnittriga men det finns också de som pratar om vuxna som blir aggressiva. Det finns barn som håller koll, och som vet att efter ett, två, tre glas blir pappa på ett visst sätt.
– Det händer att vuxna skyller ifrån sig: ”Om du inte hade gjort sådär hade jag inte behövt dricka, eller slå dig”.

Hur barnen reagerar på Skyddsängelns besök kan variera. Det finns de som lyssnar noga, med blicken som fastnaglad vid Skyddsängeln. Andra signalerar att de helst av allt vill komma därifrån. Vissa säger saker helt öppet inför klassen om hur det är, medan det för de flesta nog kan ta flera år innan de är redo att berätta – om ens någonsin. Oavsett vilket blir Skyddsängelns besök en del i en process att avlasta ansvaret från barn.
– Om någon berättar inför klassen om hur hen har det hemma säger jag ”Vad modig du är! Jag vet att det finns andra som också har det så”.

Skyddsängeln tar upp hur det kan vara i en familj och att det finns hjälp att få när det behövs. Hur känns det när du kommer hem? Finns det någon hemma? Finns det något i kylskåpet som du kan äta om du är hungrig? Finns det en vuxen som ser till att du kommer iväg till din fritidsaktivitet? Så bör det ju vara de flesta dagar.
– Men ibland kan det bli för många dagar då det känns jobbigt redan när man trycker ner dörrhandtaget. Kanske har mamma däckat, barnet får torka spyor, småsyskonen är inte hemma för mamma har inte hämtat dem på förskolan. Om de dagarna är för många – då är det bra om någon vuxen får veta.

 

Avslutar i hoppet

Det har mörknat utanför skolmatsalens fönster och lärarna gör sig redo att gå hem, påfyllda med ett budskap om att de som vuxna har ett ansvar att våga lyssna till det som barnen släpper ur sig. På bordet längst fram i matsalen sprids ett varmt sken från en enkel glasburk med en lysande ljusslinga. En burk fylld av hopp. Det är i hoppet som Skyddsängeln alltid avslutar, även hos barnen.
Samma hopp som boken om ”Liten” slutar med:
 
”Det finns fler små som har det som Liten.
Det finns fler som är rädda hemma.
Om man berättar så finns det stora som hjälper till.
För dom som är stora ska ta hand om dom som är små.
Så är det.” 

Text och bild: 
Helena Wannberg

Besöker alla klasser
i tre kommuner.

Skyddsängeln Carro besöker alla klasser från förskoleklass till gymnasiet i Ljungby kommun, Markaryds kommun och Älmhults kommun. Där pratar hon om våld i alla former: fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt  och upplevt. Alkohol och psykisk ohälsa tas alltid upp.

Materialet som används är åldersanpassat. För förskoleklass till årskurs 2 läser hon boken ”Liten” av Stina Wirsén. I årskurs 3–6 visas filmen ”Jag sa att jag hade en mardröm”. De äldre eleverna får höra utdrag ur Therése Erikssons ”Vi har ju hemligheter i den här familjen”.

Efter föreläsningen finns Skyddsängeln Carro kvar en stund för att svara på frågor eller för lite enskilt prat.

Inför Skyddsängeln Carros besök får även all personal lyssna till en föreläsning. Denna föreläsning är viktig eftersom personalen är de som möter barnen och ungdomarna i vardagen. 

Läs mer på Ljungby kommuns sida:
www.ljungby.se

 

 



Caroline Cederlunds
tips till skolan

• Kom ihåg att ett barn som upplever missbruk, våld och/eller psykisk ohälsa kan vara den stökigaste, duktigaste, tröttaste eller piggaste eleven i klassen.

• Känslor behöver vi alltid prata mer om med barn. Väv in sådant i undervisningen. Ni kan exempelvis låta varje barn göra sin egen ”känsloklump” på en bildlektion.

• Även väldigt små barn kan prata om svåra saker, på sitt sätt.

• Om du får ett förtroende av ett barn – våga sitta kvar!

• Som lärare kan det vara lätt att känna sig otillräcklig om man får veta att ett barn har det svårt. Men du är den som träffar barnet varje dag. Att du ser barnet och säger hej kan ibland räcka för att få hen att klara sig igenom dagen.

• Det kan kännas jobbigt för dig som vuxen att få veta svåra saker om hur ett barn har det. Fråga dig då: vems är egentligen smärtan?

 

 
 
   
  Junis är barnens organisation. Vi finns i hela landet och ger möjlighet till roliga och utvecklande fritidsaktiviteter där barnen själva får vara med och bestämma. Verksamheten sker i nykter miljö med engagerade och utbildade ledare.

Junis står på barnens sida. Vi arbetar för att skapa opinion och påverka beslutsfattare – både i Sverige och internationellt – för barns rätt att växa upp i en trygg och nykter miljö. All vår verksamhet vilar på grundsatserna demokrati, solidaritet och nykterhet.


Junis på Facebook  Junis på Twitter  Junis på Instagram 
  Om Junis
Att vara ledare
Junis rapport
Junis shop
Trycksaker
Lediga tjänster

Besöksadress:
Gammelgårdsvägen 38
Telefon: 08 – 672 60 70
Fax: 08 – 672 60 01
E-postadress: info@junis.org

Postadress:
IOGT-NTOs Juniorförbund
Box 12825
112 97 STOCKHOLM